Det händer så mycket skit därute i världen
men jag bryr mig inte
För på min skolgård
slåss barn med pinnar
jagar dom varandra
över skolgården
kallar dom varandra öknamn
tar dom upp sand
som dom kastar i varandras ögon
Och när jag kommer hem
oroar jag mig inte
över världssvälten
Skiter jag i klimathotet
och världens oroshärdar
För min skolgård
är sin egen oroshärd
För du är fel och du och du och du
och du är jävligt ful
och din morsa och din farsa
och fan vad du ska få
om du säger till fröken!
Så vi skriver likabehandlingsplaner
och vi har antimobbingsgrupper
och kamratstödjare
(som får stryk varenda jävla rast)
Och vi har lärare
i fula, gula västar
(med ögon inte bara i nacken)
som patrullerar skolgården
som några förbannade poliser
Men det hjälper inte
För bakom buskarna
sitter ändå någon och gråter
med sand i ögonen
och blåmärken
och jävligt ont i pyttelilla hjärtat
Och bakom planket
sitter ändå någon och håller gråten inne
med ont i magen
och blåmärken
och en stor jävla bula i huvudet
Så jag ringer hem
Till barnen som slåss med pinnar
som kastar sten
och som skriker så fula ord
att inte ens jag har hört dem förut
Och jag säger att nu är det nog
Nu får det fanimej vara nog!
Men det hjälper inte
För på andra sidan luren
finns en oförstående mamma eller pappa eller syster
eller bror som säger:
– Det var väl någon annan som började
Det var säkert han eller han eller hon
Det är alltid han som börjar
– Och du vet ju hur barn är
Dom leker ju bara
Eller om jag har tur:
– Vi ska prata med honom
För 444:e gången i ordningen
Och jag suckar i tysthet
och säger att:
Då säger vi så
Så jag skriver åtgärdsprogram
och fyller i ännu fler papper
Och jag har värderingsövningar
och beslagtar ännu fler pinnar
Och jag skriker ännu lite högre
och försöker hålla svordomarna borta
Så jag kramar barn som gråter
och jag plåstrar om blödande knän
och jag ger så jävla mycket kärlek
som jag bara orkar
(Och har jag tur
hinner jag kanske planera
några lektioner också)
Och när jag kommer hem
Funderar jag inte över världsekonomin
eller den globala lågkonjunkturen
För på min skolgård
är det ständigt lågkonjunktur
Jag tänker på Jan Björklund
och hans prat om disciplin och ordning
och fucking jävla reda
Och jag tänker i mitt stilla sinne att:
Hoppas inte den jäveln kommer hit
För då kanske jag också
börjar slåss med pinnar
