Idag sänks han ner under ytan
kanske skall han stanna där
kanske kommer han att fortsätta vandra med oss
inte här
utan någon helt annanstans
Kanske är han lycklig där han är nu
kanske ler han lite snett
kanske är vi tillsammans med honom
inte här
utan någon helt annanstans
Kanske är den iskalla luften i våra strupar
en påminnelse till oss
om att han inte är med oss längre
Kanske är de iskalla gatorna vi halkar fram på
en påminnelse till oss
om hur vi måste hålla huvudet högt, sträcka våra ryggar
och se upp mot den vinterblå himlen
Inatt skall jag drömma om honom
drömma om den sista kyssen mot hans panna
Hur det kändes som som jag bröts ner bit för bit
hur min hand fanns i hans den sista sekunden,
i det sista andetaget
hur han finns hos mig
inte här utan någon helt annanstans
Höst blir till vinter
Det blir snart ett nytt år
det första utan honom
men jag vet att han är med oss
inte här
utan någon helt annanstans
Jag vet att du är med oss morfar
för mig finns inget annat
fredag 21 november 2008
måndag 17 november 2008
Kattegatt, jag är hemma nu
Nu är det bara du och jag
bara jag och Kattegatt
Nu är det bara jag i november
bara jag och mina löparskor
Nu blåser motvinden mig i ansiktet
men det gör mig knappast ingenting
Jag ser solen långsamt sjunka över Kattegatt
känner hur regnet kommer
hur det slår mig i ansiktet
Ser hur staden söker sig mot himlen
hur den rinner ut här i bukten
Den är precis som jag
vet inte riktigt vart den ska
Jag springer längre än jag egentligen orkar
tiden den rusar iväg
Har funnit nya strandängar
långt från Näsbokrok
Kanske är jag hemma nu
men det gör mig knappast något alls
Nåt säger mig
att jag borde springa hem
men jag är hemma nu
Fötterna i sanden
blicken ut över havet
En spricka i himlen
där solen tittar fram
Så det är så här det är
Jag är hemma nu
Kattegatt jag är hemma nu
bara jag och Kattegatt
Nu är det bara jag i november
bara jag och mina löparskor
Nu blåser motvinden mig i ansiktet
men det gör mig knappast ingenting
Jag ser solen långsamt sjunka över Kattegatt
känner hur regnet kommer
hur det slår mig i ansiktet
Ser hur staden söker sig mot himlen
hur den rinner ut här i bukten
Den är precis som jag
vet inte riktigt vart den ska
Jag springer längre än jag egentligen orkar
tiden den rusar iväg
Har funnit nya strandängar
långt från Näsbokrok
Kanske är jag hemma nu
men det gör mig knappast något alls
Nåt säger mig
att jag borde springa hem
men jag är hemma nu
Fötterna i sanden
blicken ut över havet
En spricka i himlen
där solen tittar fram
Så det är så här det är
Jag är hemma nu
Kattegatt jag är hemma nu
måndag 3 november 2008
Det är höst nu, fan vad det är höst nu
Det är höst nu
fan vad det är höst nu
Det höst här inne
det är höst om nätterna
och jag har höst här inombords
Här hjälper inga händer
inga vakna nätter
eller cykelturer genom staden
tidiga mornar
när jag vet jag borde ha åkt hem igår
Här hjälper det inte att låtsas
att allt är bra
bara jag går lite längre promenader
äter lite mindre
dricker lite mer
Det är höst här inne i alla fall
Här hjälper inga magmediciner
smärtan finns kvar här ändå
Den borrar sig in här längst in
vill inte lämna mig ifred
Jag har fortfarande höst inombords
Så jag går genom parken
För på andra sidan finns det enda som är konstant
Och jag ser dem när jag kommer
Jag håller dem i handen när de behöver mig
jag torkar tårar
jag läser sagor
Säger det kommer att bli bra
allt kommer att bli bra
Hoppas det är sant
i alla fall för dem
För det är fortfarande höst här inombords
fan vad det är höst här
fan vad det är höst nu
Det höst här inne
det är höst om nätterna
och jag har höst här inombords
Här hjälper inga händer
inga vakna nätter
eller cykelturer genom staden
tidiga mornar
när jag vet jag borde ha åkt hem igår
Här hjälper det inte att låtsas
att allt är bra
bara jag går lite längre promenader
äter lite mindre
dricker lite mer
Det är höst här inne i alla fall
Här hjälper inga magmediciner
smärtan finns kvar här ändå
Den borrar sig in här längst in
vill inte lämna mig ifred
Jag har fortfarande höst inombords
Så jag går genom parken
För på andra sidan finns det enda som är konstant
Och jag ser dem när jag kommer
Jag håller dem i handen när de behöver mig
jag torkar tårar
jag läser sagor
Säger det kommer att bli bra
allt kommer att bli bra
Hoppas det är sant
i alla fall för dem
För det är fortfarande höst här inombords
fan vad det är höst här
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)