Vi sitter på Valborgs tak med vinden i ryggen
och Jolly Roger vimplarna vajande
Vi talar om den stundande EM-matchen
om Linderoths skador
och Zlatans fullkomlighet
Det blåser kring oss pappa
Det har det alltid gjort
men vi sitter kvar här fortfarande
rygg mot rygg
och det är alltid nåt
Där nedanför skäller hundarna
Tornado för full hals
och Turbo så gott han fortfarande orkar
Turbo, han är gammal nu
kanske sjunger han på sista versen
men han är en skeppshund
så han ger inte upp
Han är som vi pappa
så han ger aldrig upp
Vi är arga på världen
du och jag pappa
Vi är bittra
och ständigt förbannade
men vi är som Turbo
så vi ger aldrig upp
Jag cyklar över Slottsbron här hemma i Medelsvenssonstaden
och jag känner lukten av gasfläck
men det är ingen här som förstår vad jag menar
Jag tänker på dig pappa
du som förstår vad jag menar
Barndomen i Onslafjorden passerar revy
Men jag ringer dig inte
för jag är för stolt
Det är nog som du säger
Det är kanske jag som är mest som du
Det har aldrig känts som du hör mig
kanske är det därför jag är så arg
Vi säger aldrig sådana där saker
som man förväntas säga
men vi hjälper varandra och flytta
och det betyder nog så mycket
i alla fall för mig
Du gav mig tid med dig
och för det är jag dig evigt tacksam
Du lärde mig hederligt arbete
att det inte spelar någon roll
vilket kön man har
bara man har ett par ordentliga nävar
Du lärde mig
att tassa på tå
kring dig
och dina vredesutbrott
De som jag ärvde från dig
Vi är som två skällande skeppshundar
du och jag pappa
Det blåser kring oss pappa
Det har det alltid gjort
men vi sitter kvar här fortfarande
rygg mot rygg
och det är alltid nåt
måndag 11 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar