Idag sänks han ner under ytan
kanske skall han stanna där
kanske kommer han att fortsätta vandra med oss
inte här
utan någon helt annanstans
Kanske är han lycklig där han är nu
kanske ler han lite snett
kanske är vi tillsammans med honom
inte här
utan någon helt annanstans
Kanske är den iskalla luften i våra strupar
en påminnelse till oss
om att han inte är med oss längre
Kanske är de iskalla gatorna vi halkar fram på
en påminnelse till oss
om hur vi måste hålla huvudet högt, sträcka våra ryggar
och se upp mot den vinterblå himlen
Inatt skall jag drömma om honom
drömma om den sista kyssen mot hans panna
Hur det kändes som som jag bröts ner bit för bit
hur min hand fanns i hans den sista sekunden,
i det sista andetaget
hur han finns hos mig
inte här utan någon helt annanstans
Höst blir till vinter
Det blir snart ett nytt år
det första utan honom
men jag vet att han är med oss
inte här
utan någon helt annanstans
Jag vet att du är med oss morfar
för mig finns inget annat
fredag 21 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar