Var tacksam för det du!

Vad är det egentligen för fel på
vardagens småskavanker?
Som damm i hörnen
stora som otrimmade pudlar
högar av disk
som belamrar diskbänken
och små oförrätter
som man blivit utsatt för
av exempelvis försäkringskassan

Man borde egentligen vara tacksam
för de små vardagliga helvetena
För obäddade sängar
obetalda räkningar
och ännu en kallelse
till arbetsförmedlingen

För grannar som klagar på
att det låter som man
möblerar om hela nätterna
för måsar som jagar en
över gården
när man har bråttom till jobbet
för gamla kärringar som skriker
och slår i elementen om nätterna
så man inte kan sova

För studenter
som ännu inte insett
att det finns människor
som ska gå upp tidigt om mornarna
och förtjäna sitt leverbröd
för överklasskärringar
som vägrar plocka upp hundens skit
så man trampar i det
med de nya skorna

Man borde vara tacksam
för allt det där jävliga
man utsätts för om dagarna
Det gör ju i alla fall
att man är en verklig människa

Utan dessa livets skavanker
skulle livet vara
än mer outhärdligt
än mer ointressant att leva
Nu har man i alla fall
någon form av existensberättigande

Det är ju vardagens små helveten som gör
att man vet att man lever
Att man inte är nån döing
som det tar två veckor
för ordningsmakten att upptäcka
när grannarna tillslut
reagerar på
att någonting luktar
jävligt illa i trapphuset
och att det inte är deras egen skit
och förmår sig
att ringa polisen

Var tacksam för det du!