Vi hade aldrig känt oss ensamma om vi bodde i samma stad
Aldrig känt oss så tomma
glädjelösa
och så in i själen sorgsna
som jag gör just nu
Det är fredag här i Medelsvenssonstaden
Det är en vacker sommarkväll
och jag känner mig ensammast i världen
På uteserveringarna sitter människor
De ler
skrattar
skålar i alltför dyr öl
Jag cyklar hemåt
med en hemköpskasse på cykelstyret
och jag känner mig sorgligast i världen
Du ringde förra helgen
med samma känsla i bröstet som jag har nu
Vill bara höra din röst
Du är min stora kärlekshistoria
du är mina händer och fingrar
Du är den jag saknar
den jag tänker på
Vi hade aldrig känt oss ensamma om vi bodde i samma stad
torsdag 8 januari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar