Jag får väl skriva något som jag tror på

Jag är inte frälst

Jag är inte frälst
Jag tror inte på några gudar
eller mirakel

Jag tror på människan
att ensam inte alls är stark
bara självisk
att en och en
inte gör någon vidare skillnad
men att vi är starka tillsammans

Jag tror på samåkning
på bussåkning
på cykelvägar till världens ände

Jag tror på dagisplatser
ett jobb att gå till
en lön att leva på
pengar att spara till semestern

Tror på hela golv
4 väggar
och tak över huvudet

Jag tror på raka ryggar
knutna nävar
inte bara framför TV:n

Jag tror på soluppgångar
solnedgångar
att kärleken trots allt är större
än allt annat

Jag är knappast frälst
tror inte att vi är någons avbild

Jag tror bara att jämlikhet
skapar trygghet
att mänskliga rättigheter
inte bara är ett uttryck
som man kastar ut i farstun
när det passar den politiska agendan

Jag tror på lekplatser
på skolresor som alla kan följa med på

Tror på frukost på morgonen
på skoluncher som är ätbara
på middag när man kommer hem

Jag tror på att hålla fröken i handen
på utflykter till stadsbondgården
på lammungar och barnungar

Jag tror kanske inte på nån Gud fader
som vakar över oss
men jag tror på mammor och pappor
som orkar och hinner

På ensamstående morsor
utan hushållsnäratjänster
förutom sig själva

Jag tror på mormödrar och morfäder
som kan leva på pensionen

Jag tror på ungar med drömmar
som klättrar högst upp i trädet

Jag tror på tjocka vantar
på kalla svenska vintrar
på höghus och villor

Nä jag är kanske inget vidare kyrklig
eller gudfruktig

Jag fruktar inte nån hinhåle i underjorden
men jag fruktar klassamhället

Jag skräms ungdomsarbetslösheten
betygssättningen
drömmar som krossas
utan att ens få drömmas först

Jag fruktar hyresavier
biståndsbeslut
utvisningsbeslut

Räds alla tinnar och torn
alla murar
som människor bygger

Den där känslan av att aldrig räcka till
hur man än försöker

Nä jag är inget vidare religiös
Jag tror inte att frälsningen är räddningen

Jag tror att vi själva är förändringen